Tack för omruskningen min kära

Väckaren ställd på 05.00. När den väl ringer ligger jag halvsovandes och argumenterar med mig själv. "ska jag gå ut och gå eller ska jag sova?", "är ju så trött, så skulle vara skönt att sova 2h till", "jag kommer ångra mig om jag inte kliver upp nu", mitt i mina argumentationer ruskar Kalle om mig och säger "du somnar väl inte om". Så fort han sa till mig var det upp och hoppa. Kan ju inte argumentera emot både han och mig själv. ;)

Nu är jag redo för jobb fram till 15.00. Puss så länge.